FEIFF, JAMES [SSNE 4779]

Surname
FEIFF, FEIF, FYF, FIFE, FEEF, PFEIF, PFEIP, PHEIFF
First name
JAMES, JACOB, JAKOB

Text source

James Feif was the son of Alexander Fife, merchant of Montrose, and his wife Jeannetta Rynd/Rhind. James Feif's brothers included Donald [SSNE 782] and David [SSNE 708]. They all moved to Sweden in the first decades of the seventeenth century and they all became burgesses of Stockholm.

Before 1616 James Feif migrated from Scotland to Sweden, along with his brother David, eventually became a burgess and a brewer in Stockholm. Donat and James were recorded as owning a medieval building on Österlånggatan 41 in Gamla Stan, which they sold in 1640.

In 1616 James Feif took his oath as a Stockholm burgess, on the same day as fellow compatriot George Gardner[SSNE 7352]. This is probably the same James Feif who stood as guarantor for Thomas Clerck [SSNE 7366] when he took his oath as burgess in 1622. That year Feif appeared as a witness in a case brought by a woman claiming to have been abused by Mårten Andersson, muster registrar for Patrick Rutherford [SSNE 6633].

In 1623 James Feif was appointed to collect the 'tompt öre' (plot tax) for the 'inner quarter' of Gamla Stan.

On 4 October 1626, James Feif appeared before the Stockholm magistrates.

This is probably the same James Feif who supplied a stipendium of 100 Swedish daler to the student Zacharias Andrew Rinckstadius on Chancellor Axel Oxenstiernas request in July 1627. This money paid for a year's worth of study at Uppsala University.

In 1628 James Feif obtained a birthbrieve from the aldermen of Montrose to prove his noble origins. That year he apparently purchased a property at Badstugatan 2 (modern Brännkyrkagatan), in Södermalm, which he owned until 1647. That year in December James Feif's name also appears, along with James Maclean [SSNE 5433], Robert Rhind [SSNE 6686] and George Gardner [SSNE 7352] and James Forbes [SSNE 779] on a list of the town's burgesses selected to appear before the King, Gustav II Adolf, at a meeting he had ordained for 12 January 1629.

James Feif was a town councillor in Stockholm for 20 years. In July 1629 James Feif served on a deputation to the Riksråd, including two other Scots, regarding a complaint against a certain Wilshusen, and also requesting that the value of the daler be standardised.

King Gustav II Adolf appointed James Feif, along with James Maclean [SSNE 5433], George Gardner [SSNE 7352] and James Gardner [SSNE 4922], as 'directors' of the new Skeppskomapaniet, for which they - along with others - would be responsible for supplying and furnishing four ships. In his role as a director of the "Skeppscompagniet" (Stockholm shipping company), in October 1631 James Feif and two others approached the Riksrad seeking funding for the furnishing of four ships to be sent to Spain and France.

In both 1637 and 1638, James Feif buried a servant in Maria Kyrka, and had also buried a small child previously.

In 1640 James Feif was involved in a legal case against Hugh Hamilton.

In 1647 James Feif was appointed Inspector of the poorhouse and of the children's hospital. In addition he was an alderman in the brewer's guild.

At some point James Feif acquired a house in Gamla Stan at Prästgatan 35 - Tyska stallplan 2.

James Feif was married twice, firstly to Karen/Catharina Olofsdotter in 1625/6, at Stor Kyrkan in Stockholm. She was the daughter of mayor Olof Andersson. After her death in 1644 he then married Elsa Grundel in 1646, although three years later he complained of her infidelity to the Stockholm court and appears to have divorced her (apparently she gave birth only 6 months after their wedding and he queried whether the child was his). His son Peter [SSNE 4780] was born in 1635 and was later ennobled and held the rank of Kramhandlare in Stockholm. The Nikolai Kyrka records show James having seven children baptised there between 26 February 1626 and 2 January 1639: Olof, Jacob, Anders, Johan, Petter, Welam and Anna. Apparently James also had a son called Kasten/Casten, although SBL only notes Peter as having a son with this name. His daughter married Colonel Maurice Duwall [SSNE 2473]. One J. Donat Fife matriculated in Uppsala in the late 1640's and his name suggests he may either have been the son or the nephew of this man. See also [SSNE 311].

In January 1655 James Feif purchased a house at nr 34 Österlånggatan from Colonal James Forbes [SSNE ] for over 3,500 riksdaler.

James Feif died around 1657. James' widow Elsa still owned the house 'Juno 12' (Prästgatan 35 - Tyska stallplan 2). She would have been at a very advanced age then.

 

Sources: Riksarkivet SE/RA/757/16/B/7/59 (records relating to Skeppskompaniet, unfortunately marked as too fragile for public access);

Borgarstandets Riksdagsprotokoll före Frihetstiden, (Uppsala 1933), p.373; S:t Nikolai Kyrkas i Stockholm Vigselbok (1609 - 1650) and (1651 - 1700), ed. F U Wrangel,1894 and 1897; Stockholms Stadsarkivet, Maria Församling: Register över döda, 1634-1655, p.96; Stockholm Stadsarkiv, (Storkyrkan) Nikolai församling dopböker, 1623-1717, I, p.333; Svensk Biografisk Lexicon, vol. 15, pp. 507-510; Svenska Riksrådets Protokoll, vol.I, pp.177-9, 182; Svenska Riksrådets Protokoll, vol.II, pp.117, 204; G. Elgenstierna, Svenska Adelns Ättartavlor, vol. 1, pp.676-677; Stockholmsstads tänke böcker 1616, 5 May ;Stockholmsstads tänke böcker, 1622-1623 (Stockholm, 1978), p.168; Stockholmsstads tänke böcker 1628 (Stockholm, 2000), p.308;  Stockholmsstads tänke böcker 1629(Stockholm, 2000), p.19 and 136T. Fischer, The Scots in Sweden, (Edinburgh, 1907), pp.26-29, p.32; H. Marryat, One Year in Sweden, including a visit to the isle of Gotland (London 1862), p.488; Rikskansleren Axel Oxenstiernas Skrifter och Brefvexling, first series, III, p.576; Steve Murdoch, Network North: Scottish Kin, Commercial and Covert Associations in Northern Europe, 1603-1746 (Brill, Leiden, 2006), p.211; T.O. Nordberg, Gamla Stan i Stockholm, (Stockholm, 1975), p.308; A. Tidner, Palats och kåkar: anteckningar om gamla Stockholm i våra dagar, andra samlingen, (Stockholm, 1920), p.22; F. de Brun, ‘Vinstugor och värdshus i Stockholm i början av 1600-talet’, in Samfundet St Eriks Årsbok 1922, (Stockholm, 1922), p.40; Ragnar Josephson, Borgarhus i Gamla Stockholm (Stockholm, 1916), p.75; Curt Haij, 'Skottar i Stockholm under 1600-talet', unpublished list of names, Hintze biblioteket, Genealogiska Föreningen, Sundbyberg, Stockholm. Thanks to Ardis Dreisbach for this information.

The following references from Stockholms Stads Tankeboker were supplied by Ola Undin and Stefan Palm: 

Stockholms stads tänkeböcker Jakob Feif befann sig på ett skepp i Stockholms skärgård som var på väg emot Danzig. En kvinna dyker upp och vädjar till Kaptenen att följa med på resan. Hon berättar att hon rymt ifrån sin trolovade fästman, Mönsterskrivaren Mårten Andersson vilken hörde till Patrik Rutherfords regemente. Hon berättar också att hon varit gift med en Fänrik som blivit död i Ryssland. Anledningen till hennes flykt är att Mårten Andersson hade misshandlat henne. Feif inkallad såsom vittne till händelsen då Mårten sent omsider får klart för sig vad som hände med den försvunna fästmön. 5 maj 1616. Jakob var tillsammans med Jöran Gerner löftesmän när Thomas Dunkell blev borgare i Stockholm. 2 december 1616. Jakob Ross köpsven ifrån Danzig berättade att han förra året 1617 köpt 4 center krut av en krutmakare i Danzig, Baltzar Preopher och förtullat det både i Danzig och i Stockholm. Han har sedan sålt det i Stockholm, bland annat till Jakob Feif 6 tunnor. Krutet uppges varit dåligt och Feiff hade sålt dt till några drabanter och när de skulle skjuta med det brann det ej. Drabanterna hade sedan hotat Feif till livet. En Cornelius vid Salberget hade köpt 4 tunnor och var tvungen att göra om krutet för att det skulle fungera. 26 maj 1617 Jakob Feif berättar inför rådhusrätten, att hans svärfar hade en skuld till några borgare i staden och då han skulle väga sitt järn på vågen, blev järnet arresterat på stadens vägnar som säkerhet. 28 augusti 1618. (Han har tydligen varit gift ytterligare en gång!) Emellan åren 1619 till 1625 förekommer han ej i protokollen. Flyttat?? Jakob Feifs tjänare Thomas Klerck hade dräpt en Borgare Hans Harver i Stockholm. Änkan Ursula sade, att hon ej står efter hans liv. Klerck får då lejdebrev av Ståthållaren i staden för att skulle infinna sig inför rådhusrätten så att målet kunde avgöras. 4 oktober 1626. se även koncept på sidan 252. Feif i tvist med en annan Handelsman i Stockholm. Han säger hans hans Boijort (fartyg?) låg utanför tullgränsen bla. 21 maj 1627 Feif och hans kollega Jöns Henriksson hade köpt öl men ej betalt införselskatt i Stockholm. 1628 sidorna 113 och 127. (Tror att dessa två är svågrar) Borgmästaren Olof Andersson har avlidit, hans änka Maria gör ett arvsskifte med sonen Mäster Olof och med Jöns Henriksson och Jakob Feif. 7 mars 1629, se även koncept sid 147. Jakobs piga Johanna födde ett barn i lönndom nere i Jakobs källare. Hon hade knutit ett kläde runt barnets hals och gömt det under en tunna. Jakobs hustru hittade emellertid barnet och tog hand om det. Det levde när detta mål togs upp och det räddade pigans liv. 20 april 1629. (Har fotokopia på detta mål, Bra!) Han blir den 12 oktober utsedd till Riksdagsman för Stockholm tillsammans med Jöns Henriksson, Jakob Grundel och Jakob Gerner. Riksdagen skulle hållas i Uppsala. ”Blef också befallat, att the som hafua pestilentien i husen, at de uthängia ett hvitt kläde, på thet de som besmittade äre, måtte sky theras umgiänge.” Jakob blir utsedd till Överdirektör i Skeppskompaniet tillsammans med 10 andra i Stockholm, plus 4 stycken ifrån den Norra Förstaden. Ett kungligt brev är citerat angående detta, i vilket framgår, att borgerskapet skulle utrusta 4 skepp med folk, stycken och all annan utrustning. Skeppen var till för både Handelsmännen bästa, men kunde också disponeras av Kronan. Ibland direktörerna återfinns också Jakob Grundel, och bröderna Jöran och Jakob Gerner. 2 februari 1629. Johanna, Feifs barnpiga får sin dom: ”Är H K M:tz Resolution: At Hon skall stå för Kyrkio-dörren en långh tijdt, och sädan gånge till arwodis, efter barnet lefwer och blef salverat, som hon elliest hafwa achtad mörda.” 27 april 1629. 1630 års bok var förkommen i Uppsala. 1631-32: många mål med samma innehåll, tvist med en borgare ifrån Amsterdam angående 2000 daler. Detta återfinns i boken Scots i Sweden av Fisher: År 1629 var han tillsammans med 2 andra skottar, Jakob Forbus och Jöran Gerner som medlem i en deputation som gick till Riksråden för att klaga på en viss Wilshusen, vilken sålt Ungerska gulden och riksdalers med en stor förtjänst. Vid det tillfället argumenterade de för nödvändigheten att ordna ett standardvärde för dalern Sigtuna Rådhusrättsprotokoll 3 Maj 1652. Ther näst Kom för Rätten Hindrich Jöransson Borgare härsammastädes, och tiltalte sin Medborgare Jacob Fijf om 5½ D.r Kopparmynt som Jacob Honom för een Tunna Miöl, den Jacob Utij Stockholm bortstiäla och mer skyldigh blefuen. Ther emot Jacob förebar, att Hindrich Honom äfwen så mycket å Skuthe fracht skyldigh war. Men aldenstund nu befans att be.de Hindrich Jöransson Hade Seglat med Jacobs Skutha, och skulle derföre behålla Halfua frachten; Men Jacob sadhe sigh icke Hafua lofuat Honom mera ähn een (Trediedeel af Miölet)? Doch emädan Hindrich sådant bewijste; Ty pålades Jacob Honom thee Bortsålde 5½ D.r för miölet at betala. Källa: Sigtuna rr 3 maj 1652. 9 Augusti 1652. Sädhan Kom för Rätten Jacob Fijf, Borgare härsammastädes och sigh Uthöfuer sin Medborgare Hindrich Jöransson beswärade, I det be.de Hindrich Hadhe Uthroopat Honom för een Tiuf, och at Jacob ifrån Honom 2 fj.r Strömming skulle bortstulit Hafua. Till Huilken beskyldning Hindrich i förstonne neekade. Men aldenstundh Tullnären Anders Matzson, sådant igenom Swuren Eedh Witnadhe sagt af Hindrichs Mun, Utanför Hans egen port, hört Hafua. Begynte be.de Hindrich samma Beskyldning Exiquera, föregifuan- des at Han Hadhe stått Utij sin Gårdh och seedt, att Jacob Utij Hans frånwaru, Hadhe Hissat Strömming Uthur Skutan; Såsom och, att Han Hade seedt Utij Jacobs Båth een Half Tunna och eeen fierding Strömmingh, till Huilket Jacob aldeles neekadhe. Så aldenstundh Hindrich icke Kunde Jacob där till med Witnen binda, eij heller Hafuer man funnit? Någon sådan otroheet med Jacob funnit. Bleff? Derföre Hindrich Saakfält till sijne 20 mk, ? ? Treskiptes. Sampt 40 mk, Målsägaren bethala. Tiuf B. 2 Capitel. Källa: Sigtuna rr 9 Augusti 1652. 4 December 1652. Sidst Kom för Rätten Jacob Fijf, och Anklagade Hindrich Jöransson, I det Han icke Kunde af Honom bekomma 4 dal.r 28 öre, Huilka Han Honom för fracht ifrån Finland skyldigh war. Men Hindrich Pratenderade der emot, att Jacob Hadhe skaffat Honom till Handels med een Fruu Utij Matnääs?, af Huilken Han een Half Tunna Sur Strömming bekommit Hadhe. Men aldenstundh Hindrich samma godz sielff emot Tagit Hade, såsom och, att Han Fruens märke der Uppå icke bewijsa Kunde; Therföre sades Jacob derföre frij; Men där Hindrich sitt skadeståndh hoos be.de Fruu sökia will, skall sådant stå Honom fritt? Anbelangande 1 Halfspan Huete som Uppå Tullen i Stockholm Confisscerat blef, Therföre skulle Jacob på sin Nota? Betala Hindrich 28 öre, och Hindrich Honom sin fullkomlige fracht? tillställa. Källa: Sigtuna rr 4 december 1652. 1 Februari 1653. Jacob Fijf lätt Upbiuda Mickels Kassierka i Killinge för 3 Halfspan Sädh förste gången. Källa: Sigtuna rr 1 februari 1653.

HouseinStockholm

Charity

Service record

SWEDEN, STOCKHOLM
Departed 1658-03-16
Capacity BURGESS, purpose CIVIC, TRADE, BREWER
SWEDEN, STOCKHOLM SHIPPING COMPANY
Departed 1631-12-31
Capacity COMPANY DIRECTOR, purpose CIVIC, TRADE
SWEDEN, STOCKHOLM POORHOUSE AND HOSPITAL
Departed 1647-12-31
Capacity INSPECTOR, purpose CIVIC